Distalisering av gastric bypass

Om jag får besvär eller går upp i vikt efter en operation, behöver jag opereras igen? Inte automatiskt. Först behöver vi förstå orsaken. Det handlar om din hälsa, näring, läkemedel, tidigare operation och hur du mår. Viktuppgång betyder inte att du har misslyckats. Obesitas är en kronisk sjukdom, och behandlingen kan behöva anpassas. Kan en sleeve göras om till bypass? Ja, till Roux-en-Y gastric bypass. Det kan vara aktuellt vid svår reflux, alltså när innehåll från magsäcken kommer upp i matstrupen, trots behandling. Även vissa andra komplikationer eller otillräcklig behandlingseffekt kan motivera en ny kirurgisk bedömning. Vad ändras då? En liten ficka skapas av den kvarvarande magsäcken och kopplas till tunntarmen. Matens väg leds förbi den övriga magsäcken och tarmens första del. Den del som togs bort vid sleeve kommer inte tillbaka. Så refluxen försvinner säkert? Besvären kan förbättras, men det är ingen garanti. Utredningen kan behöva gastroskopi och andra undersökningar. Vi bedömer också behandling utan ny operation, till exempel refluxbehandling eller läkemedel mot obesitas, beroende på problemet. Och vad innebär det att distalisera en bypass? Då görs en ny operation på en befintlig Roux-en-Y bypass. Tarmkopplingen ändras så att maten och matsmältningsvätskorna möts längre ner i tunntarmen. Den gemensamma sträckan blir kortare, och upptaget av näring kan minska mer. Varför gör man det? För vissa kan det ge ytterligare effekt när tidigare behandling inte räckt. Men det ökar kraven på näringskontroller. Proteinbrist, vitamin- och mineralbrister och diarré är viktiga risker. Svår undernäring kan kräva mer behandling, ibland ännu en operation. Finns det fler metoder? Ja, exempelvis OAGB, duodenal switch och SADI-S. SASI är en nyare metod under utvärdering. Den ger maten två vägar vidare från en sleeve och är inte samma operation som SADI-S. Metoderna har egna risker och skiljer sig från distalisering av Roux-en-Y. Det finns också behandling via gastroskop. Valet beror på utredningen; alla metoder erbjuds inte på varje klinik. Vad behöver jag förstå innan jag bestämmer mig? Vilket problem behandlingen ska lösa, alternativen och riskerna. En omoperation kan vara mer komplicerad än den första. Du behöver en tydlig plan för mat, tillskott och uppföljning livet ut. Vi behöver också veta vem som ansvarar för prover och näringsbehandling. Beslutet ska passa din hälsa och dina förutsättningar.

Jag ser andra som går ner mycket efter operationen. Ska min vikt följa samma kurva? Nej, förloppen varierar. Vikten kan minska, plana ut och ibland öka igen. En kurva för en grupp säger inte exakt hur det blir för dig. Vi följer också din hälsa, ork och livskvalitet. Men om vågen stannar, har operationen slutat fungera? Det går inte att avgöra bara utifrån vikten. Vi behöver se utvecklingen över tid och vad behandlingen har betytt för din hälsa. Om effekten inte räcker, eller vikten fortsätter uppåt, behöver planen ses över. Jag skulle nog känna att jag hade misslyckats. Du ska kunna få hjälp utan att bli skuldbelagd. Obesitas är en kronisk sjukdom. Kroppens aptitreglering, läkemedel, sömn, matvanor och hur du mår kan påverka. Ibland behöver också den tidigare operationen undersökas. Det är mer komplicerat än viljestyrka. Vad händer om jag tar kontakt? Du får beskriva vad som förändrats och vilket stöd du behöver. Bedömningen kan omfatta mat och näring, läkemedel, psykiskt mående och undersökningar. Läkare, dietist och ibland fysioterapeut eller psykolog kan bidra. Kan läkemedel vara aktuella fast jag redan är opererad? Ja, för vissa kan de vara ett komplement. Nytta, biverkningar och andra sjukdomar behöver vägas in. Stöd till fungerande matvanor, rörelse och återhämtning fortsätter samtidigt. Behandlingen anpassas efter hur det går. Och en ny operation? Det kan övervägas efter utredning i utvalda fall. Orsaken till problemen och riskerna avgör vad som kan vara lämpligt. Filmen om ändring av tidigare operationer förklarar mer. Så jag behöver inte vänta tills allt känns ohanterligt? Ta kontakt med din behandlande mottagning när du behöver stöd. Gör upp en plan för nästa steg och vem som följer upp. Fortsätt med dina ordinerade tillskott och kontroller. Målet är långsiktig hälsa.

Jag undrar hur vardagen blir efter operationen. Hur ska jag kunna äta och dricka tillräckligt? Du börjar med den kostplan du fått av ditt vårdteam. Konsistensen anpassas den första tiden. När du går vidare till vanlig mat behöver portioner och måltider passa både din mage och ditt näringsbehov. Behöver jag väga varje tugga, eller hur vet jag vad som är lagom? Behoven är olika. Ät i lugn takt och tugga noga när du äter fast mat. Lägg märke till hur mättnad känns. Regelbundna måltider kan hjälpa dig att få i dig näring över dagen. Du får hjälp att hitta ett upplägg som fungerar. Vad är viktigast när jag bara orkar små portioner? Protein behöver få plats. Det finns till exempel i ägg, fisk, mejeriprodukter och baljväxter. Tillräckligt med protein hjälper till att bevara muskler under viktnedgången. Vi anpassar råden efter vad du kan äta och vilka behov du har. Och vattnet? Jag kanske glömmer att dricka mellan måltiderna. Fördela små mängder över dagen. Vatten är ett bra förstahandsval. Be om ett vätskemål som passar dig. Om dryck till maten ger obehag kan du behöva dricka mer mellan måltiderna. Om jag kräks eller inte får behålla det jag dricker då? Kontakta vården direkt vid upprepade kräkningar eller om du inte får behålla vätska. Det ska bedömas medicinskt. Vänta inte till nästa planerade kontroll. Berätta vilken operation du har gjort. När kan jag börja röra mig mer? Jag vill gärna komma tillbaka till mina promenader. Korta promenader och lätt vardagsrörelse brukar vara en början. Öka stegvis utifrån din återhämtning och de råd du fått. Tyngre träning och lyft behöver anpassas efter operationen. En fysioterapeut kan hjälpa om smärta eller andra hinder gör det svårt. Så jag behöver en plan som går att använda i min egen vardag? Ja, och någon att fråga när det inte fungerar. Fortsätt med ordinerade vitamin- och mineraltillskott och uppföljning livet ut. Mat, rörelse och stöd ska hjälpa dig att må bra över tid.

Om jag mår bra efter operationen, behöver jag verkligen fortsätta gå på kontroller? Ja. Efter både sleeve och bypass behövs uppföljning resten av livet. En näringsbrist kan utvecklas utan tydliga symtom. Därför behövs regelbundna prover även när du känner dig frisk. Jag tänker försöka äta varierat. Räcker inte det, eller behövs tabletterna ändå? Maten är viktig, men du behöver också vitamin- och mineraltillskott livet ut. Det kan till exempel vara järn, vitamin B12, kalcium och D-vitamin. Följ din ordination och säg till om tillskotten är svåra att ta. Vad brukar ni följa, förutom vad jag väger? Hur du mår, hur maten fungerar, läkemedel och eventuella besvär. En kontroll hos vården rekommenderas varje år, även på lång sikt. Proverna planeras individuellt; alla behöver inte samma provschema. Och om min uppföljning flyttar från operationskliniken till vårdcentralen? Då behövs en tydlig överlämning med uppgifter om operationen, tillskotten och fortsatta kontroller. Du ska veta vilken mottagning som ansvarar för bokning, provsvar och recept. Fråga operationskliniken om det är oklart. Jag har också hört om SOReg. Är det samma sak som min journal? Nej. SOReg är ett kvalitetsregister för obesitaskirurgi. Där samlas uppgifter om behandling, resultat och livskvalitet för att förbättra vården. Journalen dokumenterar din vård. Registret ersätter inte kontakt med vårdpersonalen. Så registerkontrollerna är inte hela min plan? Precis. Registret har bestämda uppföljningspunkter, också många år efter operationen. Dina vårdkontroller och prover behöver följa din hälsa även däremellan. Måste jag vara med i registret för att få uppföljning? Nej. Det är frivilligt, och ett nej påverkar inte din vård. Vi på CK rekommenderar starkt att du är med. Genom att följa resultat och komplikationer över tid kan vården upptäcka vad som behöver förbättras och utveckla behandlingen för fler patienter. Du bestämmer själv och kan när som helst begära att dina uppgifter tas bort ur registret. Då vill jag ha en plan som jag förstår, och veta vem jag ska fråga. Ja. Tillskott, återkommande kontroller och en tydlig vårdkontakt hör ihop. Fråga igen om något i planen är oklart.

Efter en sleeve eller gastric bypass, hur vet jag när jag ska söka hjälp? Ring 112 om du får svårt att andas. Ring också vid nytillkommen förvirring, eller svimning utan snabb återhämtning. Har du ont i magen och samtidigt blir yr, matt eller mycket sjuk, ska du också ringa 112. Och om jag har ont i magen men annars känner mig ganska pigg? Vid plötslig eller ihållande kraftig buksmärta: sök akutmottagning. Berätta att du är opererad. Efter bypass är en kirurgisk bedömning särskilt viktig. Kontakta vården genast också vid tilltagande smärta eller magont med feber. Är det fortfarande viktigt flera år efter operationen? Ja. Komplikationer kan komma långt senare. Sök vård även för återkommande buksmärta eller upprepade kräkningar. Berätta vilken operation du har gjort och när. Kräkningar ska inte bara förklaras med hur du har ätit. Om jag inte kan behålla dryck, vem ringer jag då? Ring operationskliniken eller 1177 nu för bedömning. Säg att du inte kan behålla dryck och om du kissar mindre eller blir sämre. Vätskebrist kan behöva behandlas. Vid allvarlig påverkan gäller 112-råden vi nyss gick igenom. Kan illamående och hjärtklappning efter maten vara dumping? Det kan det. Blodsockret kan också sjunka efter en måltid. Besvären kan behöva utredas. Kontakta den opererande kliniken om det återkommer. Tolka inte kraftig smärta eller allvarlig sjukdomskänsla som ofarlig dumping. Så jag behöver inte själv veta vad som är fel? Nej. Du berättar hur du mår, så hjälper vården dig vidare. Kontakta kliniken vid besvär efter operationen. Vid osäkerhet kan 1177 bedöma symtomen och hjälpa dig hitta rätt. Akuta symtom ska inte vänta på nästa återbesök. Jag vill gärna ha kontaktuppgifterna nedskrivna, så att jag hittar dem om jag behöver hjälp. Be kliniken om instruktionerna och spara dem. Vid akuta symtom gäller råden vi har gått igenom, även utanför klinikens öppettider.