Gastric sleeve

Jag har läst om sleeve och gastric bypass, men hur vet jag vilken som kan passa mig? Båda kan hjälpa vid obesitas. De förändrar magsäcken på olika sätt, och vid bypass kopplas också tunntarmen om. Valet beror på din hälsa och vad du behöver hjälp med. Kan du visa vad som händer vid sleeve? Ja. En stor del av magsäcken tas bort. Kvar blir en smalare magsäck. Den nedre magmunnen finns kvar, och maten fortsätter genom tarmen i samma ordning som tidigare. Den borttagna delen kan inte sättas tillbaka. Tar ni bort en del av magsäcken vid bypass också? Nej. Vid Roux-en-Y gastric bypass skapas en liten magsäcksficka som kopplas till tunntarmen. Resten av magsäcken är kvar, men maten passerar förbi den och tarmens första del. Galla och bukspott möter maten längre ner. Så det handlar inte bara om att mindre mat får plats? Precis. Båda påverkar också kroppens signaler för hunger och mättnad, bland annat via hormoner. Blodsockret kan förbättras vid typ två-diabetes. Båda kan ge varaktig viktnedgång, men effekten varierar och vikten kan öka igen. Jag har ofta sura uppstötningar. Spelar det någon roll? Ja, det behöver vi undersöka. Reflux betyder att innehåll från magsäcken kommer upp i matstrupen. Sleeve kan ge eller förvärra sådana besvär. Reflux kan därför tala för bypass, men avgör inte ensam vilken behandling som passar. Finns det andra risker som skiljer dem åt? Båda kan ge blödning eller läckage tidigt. Senare kan näringsbrist uppstå. Efter bypass finns också risk för magsår och tarmvred. Ibland behövs mer behandling eller en ny operation. Då behöver jag alltså stöd även efteråt? Ja. Efter båda behöver du vitamin- och mineraltillskott och uppföljning livet ut, även när du mår bra. Jag vill förstå både nyttan och vad som kan bli svårt för mig. Det är utgångspunkten. Vi går igenom dina sjukdomar, läkemedel och önskemål, väger nytta mot risker och pratar om vilket stöd du behöver. Sedan kan vi tillsammans ta ställning.

Det börjar närma sig operation. Vad är viktigast att jag förbereder? Läs dina personliga instruktioner i god tid. De behöver täcka kostförberedelse, läkemedel, fasta och praktisk planering. Om något är oklart ska du få hjälp att reda ut det före operationsdagen. Varför ska kosten ändras redan före operationen? Kostförberedelsen kan minska leverns storlek och fettet inne i buken. Det gör det lättare att komma åt under operationen. Följ det upplägg du har fått av teamet, och hör av dig om det inte fungerar. Jag tar flera mediciner. Hur gör jag med dem? Lämna en aktuell lista, även med kosttillskott. Berätta särskilt om diabetesläkemedel, obesitasläkemedel och blodförtunnande. Vilka du ska ta, ändra eller pausa behöver bedömas för dig. Ändra inte behandlingen på egen hand. Och fastan, varför är den så viktig? Den minskar risken att innehåll från magsäcken kommer ner i lungorna under narkosen. Följ tiderna för mat och dryck i dina instruktioner. Om du råkar äta eller dricka fel ska du berätta det för personalen. Är det något mer jag kan göra för att minska riskerna? Rökstopp och alkoholuppehåll är viktiga. Be om stöd och en plan. Berätta också om snus och andra nikotinprodukter. Rör på dig efter din förmåga, och följ kostråden så att du får den näring du behöver. Behöver jag ordna något hemma? Planera hemresan och den hjälp du kan behöva. Berätta om sömnapné eller annan pågående behandling och fråga vad du ska ta med. Följ också instruktionerna om dusch och hygien. Om jag blir sjuk, eller inte hinner följa allt? Kontakta mottagningen innan du kommer. Berätta vad som har hänt, till exempel feber eller förkylning. Teamet bedömer om planen behöver ändras. Fråga hellre en gång till än att gissa.

Jag undrar hur vardagen blir efter operationen. Hur ska jag kunna äta och dricka tillräckligt? Du börjar med den kostplan du fått av ditt vårdteam. Konsistensen anpassas den första tiden. När du går vidare till vanlig mat behöver portioner och måltider passa både din mage och ditt näringsbehov. Behöver jag väga varje tugga, eller hur vet jag vad som är lagom? Behoven är olika. Ät i lugn takt och tugga noga när du äter fast mat. Lägg märke till hur mättnad känns. Regelbundna måltider kan hjälpa dig att få i dig näring över dagen. Du får hjälp att hitta ett upplägg som fungerar. Vad är viktigast när jag bara orkar små portioner? Protein behöver få plats. Det finns till exempel i ägg, fisk, mejeriprodukter och baljväxter. Tillräckligt med protein hjälper till att bevara muskler under viktnedgången. Vi anpassar råden efter vad du kan äta och vilka behov du har. Och vattnet? Jag kanske glömmer att dricka mellan måltiderna. Fördela små mängder över dagen. Vatten är ett bra förstahandsval. Be om ett vätskemål som passar dig. Om dryck till maten ger obehag kan du behöva dricka mer mellan måltiderna. Om jag kräks eller inte får behålla det jag dricker då? Kontakta vården direkt vid upprepade kräkningar eller om du inte får behålla vätska. Det ska bedömas medicinskt. Vänta inte till nästa planerade kontroll. Berätta vilken operation du har gjort. När kan jag börja röra mig mer? Jag vill gärna komma tillbaka till mina promenader. Korta promenader och lätt vardagsrörelse brukar vara en början. Öka stegvis utifrån din återhämtning och de råd du fått. Tyngre träning och lyft behöver anpassas efter operationen. En fysioterapeut kan hjälpa om smärta eller andra hinder gör det svårt. Så jag behöver en plan som går att använda i min egen vardag? Ja, och någon att fråga när det inte fungerar. Fortsätt med ordinerade vitamin- och mineraltillskott och uppföljning livet ut. Mat, rörelse och stöd ska hjälpa dig att må bra över tid.

Om jag mår bra efter operationen, behöver jag verkligen fortsätta gå på kontroller? Ja. Efter både sleeve och bypass behövs uppföljning resten av livet. En näringsbrist kan utvecklas utan tydliga symtom. Därför behövs regelbundna prover även när du känner dig frisk. Jag tänker försöka äta varierat. Räcker inte det, eller behövs tabletterna ändå? Maten är viktig, men du behöver också vitamin- och mineraltillskott livet ut. Det kan till exempel vara järn, vitamin B12, kalcium och D-vitamin. Följ din ordination och säg till om tillskotten är svåra att ta. Vad brukar ni följa, förutom vad jag väger? Hur du mår, hur maten fungerar, läkemedel och eventuella besvär. En kontroll hos vården rekommenderas varje år, även på lång sikt. Proverna planeras individuellt; alla behöver inte samma provschema. Och om min uppföljning flyttar från operationskliniken till vårdcentralen? Då behövs en tydlig överlämning med uppgifter om operationen, tillskotten och fortsatta kontroller. Du ska veta vilken mottagning som ansvarar för bokning, provsvar och recept. Fråga operationskliniken om det är oklart. Jag har också hört om SOReg. Är det samma sak som min journal? Nej. SOReg är ett kvalitetsregister för obesitaskirurgi. Där samlas uppgifter om behandling, resultat och livskvalitet för att förbättra vården. Journalen dokumenterar din vård. Registret ersätter inte kontakt med vårdpersonalen. Så registerkontrollerna är inte hela min plan? Precis. Registret har bestämda uppföljningspunkter, också många år efter operationen. Dina vårdkontroller och prover behöver följa din hälsa även däremellan. Måste jag vara med i registret för att få uppföljning? Nej. Det är frivilligt, och ett nej påverkar inte din vård. Vi på CK rekommenderar starkt att du är med. Genom att följa resultat och komplikationer över tid kan vården upptäcka vad som behöver förbättras och utveckla behandlingen för fler patienter. Du bestämmer själv och kan när som helst begära att dina uppgifter tas bort ur registret. Då vill jag ha en plan som jag förstår, och veta vem jag ska fråga. Ja. Tillskott, återkommande kontroller och en tydlig vårdkontakt hör ihop. Fråga igen om något i planen är oklart.

Efter en sleeve eller gastric bypass, hur vet jag när jag ska söka hjälp? Ring 112 om du får svårt att andas. Ring också vid nytillkommen förvirring, eller svimning utan snabb återhämtning. Har du ont i magen och samtidigt blir yr, matt eller mycket sjuk, ska du också ringa 112. Och om jag har ont i magen men annars känner mig ganska pigg? Vid plötslig eller ihållande kraftig buksmärta: sök akutmottagning. Berätta att du är opererad. Efter bypass är en kirurgisk bedömning särskilt viktig. Kontakta vården genast också vid tilltagande smärta eller magont med feber. Är det fortfarande viktigt flera år efter operationen? Ja. Komplikationer kan komma långt senare. Sök vård även för återkommande buksmärta eller upprepade kräkningar. Berätta vilken operation du har gjort och när. Kräkningar ska inte bara förklaras med hur du har ätit. Om jag inte kan behålla dryck, vem ringer jag då? Ring operationskliniken eller 1177 nu för bedömning. Säg att du inte kan behålla dryck och om du kissar mindre eller blir sämre. Vätskebrist kan behöva behandlas. Vid allvarlig påverkan gäller 112-råden vi nyss gick igenom. Kan illamående och hjärtklappning efter maten vara dumping? Det kan det. Blodsockret kan också sjunka efter en måltid. Besvären kan behöva utredas. Kontakta den opererande kliniken om det återkommer. Tolka inte kraftig smärta eller allvarlig sjukdomskänsla som ofarlig dumping. Så jag behöver inte själv veta vad som är fel? Nej. Du berättar hur du mår, så hjälper vården dig vidare. Kontakta kliniken vid besvär efter operationen. Vid osäkerhet kan 1177 bedöma symtomen och hjälpa dig hitta rätt. Akuta symtom ska inte vänta på nästa återbesök. Jag vill gärna ha kontaktuppgifterna nedskrivna, så att jag hittar dem om jag behöver hjälp. Be kliniken om instruktionerna och spara dem. Vid akuta symtom gäller råden vi har gått igenom, även utanför klinikens öppettider.