Gallbesvär

Pris från: 200kr

Avtal med Region Stockholm,
Högkostnadskort gäller
Remiss från annan vårdgivare

Gallbesvär

Pris från: 200kr

Avtal med Region Stockholm,
Högkostnadskort gäller
Remiss från annan vårdgivare

Gallbesvär

Vad är gallstensjukdom

Gallblåsan är en behållare för gallan som bildas i levern och här förvaras den för utsöndring, vid måltider drar gallblåsan ihop sig för att pressa ut galla till tunntarmen. Gallan är nödvändig för nedbrytning av fettsyror i maten.

I en perfekt fungerande gallblåsa bildas inga stenar, när koncentrationen av vissa ämnen så som kolesterol i gallan ökar eller när gallblåsans rörlighet minskar kan gallstenar fällas ut. Om en sten hindrar gallflödet så vidgas gallgången/gallblåsan på grund av ökat tryck i systemet och detta kan i sin tur orsaka kraftiga smärtor eller till och med allvarligare komplikationer i form av inflammation av gallblåsan, gallansamling med gulsot pga sten i gallgången och i vissa fall inflammation av bukspottskörteln (del av samma system) som kan vara livshotande.

Det är dock viktigt att förstå att bara en liten andel av de som har gallstenar får besvär av dem och har man inga besvär behöver man inte heller någon behandling. 

Gallsten förekommer tre gånger så ofta hos kvinnor som hos män. Det är ett tillstånd som blir vanligare med åren. Man räknar med att ungefär fem procent av alla 25-åringar har sten i gallblåsan men hela 40 % av 75-åringarna. Trots det är det bara en liten andel av dem som får besvär. Varje år utförs cirka 13 000 operationer i Sverige på grund av gallstenar och/eller gallblåseinflammation.

Symtom

De flesta patienter med gallstenar har inga symtom alls. Enbart en av fem med gallstenar har symtom. De som får besvär kan få lindriga till svåra smärtor i övre högra delen av magen, och smärtan kan stråla ut till ryggen eller höger skuldra. Vid svårare smärtor kan det vara svårt att sitta stilla och man kan må illa. Smärtorna kommer ofta efter en måltid, på natten, och symtomen kan kvarstå i ett dygn. I regel varar symtomen i minst 30 minuter och den maximala smärtintensiteten uppnås vanligtvis inom en timme. Man brukar inte känna sig sjuk och feber brukar inte förekomma. Om gallstenen blockerar gallgångarna helt kan det uppstå en ansamling av ämnet bilirubin i blodet, vilket gör att huden och ögonvitorna blir gula, gulsot/ikterus. Dessutom kan man ha ljus avföring och mörk urin.

Orsak

Galla bildas normalt i levern. Därifrån transporteras den via gallgångarna till gallblåsan och vidare till tolvfingertarmen. Gallan behövs för att fettpartiklar ska kunna brytas ned och tas upp i tarmen. När koncentrationen av vissa ämnen i gallan ökar, kan konsistensen av gallan ändras och kan gallstenar bildas.

Stenarna kan hindra passagen av galla från gallblåsan till tunntarmen. Efter en måltid drar gallblåsan normalt ihop sig för att pressa ut galla till tunntarmen. Om en sten hindrar gallflödet, vidgas gallgången och gallblåsan och detta orsakar smärtor.

Risken för att gallsten ska bildas är särskilt stor vid:

  • Fetma.
  • Graviditet.
  • Diabetes.
  • Höga blodfetter.
  • Om man av något skäl har minskad förmåga att ta upp gallsyra.
  • Ärftlighet för gallstenssjukdom.

Även om risken för att få gallsten ökar i samband med graviditet, försvinner gallstenarna efter förlossningen hos de allra flesta.

Symtomen kan utlösas av vissa läkemedel, som till exempel kodein. Intag av fett, ägg, äpplen och/eller gurka kan också utlösa besvären. Även psykisk stress tror man kan utlösa gallstensbesvär.

Diagnos

Diagnosen gallstenssjukdom ställs med hjälp av sjukdomdomshistorien, kroppsundersökning och ultraljudsundersökning. I sjukhistorien bedömer man om det finns faktorer som ökar risken för att få gallstenar (se ovan) och om vissa saker har utlöst besvären.

Magen undersöks genom att känna och lyssna på den. Man kan också bedöma om det föreligger gulsot och om det finns andra tecken som inte tillhör gallstenssjukdom, såsom feber.

Vid lindriga symtom eller symtom som har gått över kan man beställa blodprover för att bedöma om det finns tecken på inflammation, ansamlingar av gallprodukter i blodet, leverskada och skada på bukspottkörteln. Vid kraftigare smärtor görs dessa prover ofta på akutsjukhus.

För att ta reda på om det finns en gallsten görs i regel en ultraljudsundersökning. Den gör det också möjligt att titta på andra organ i kroppen. I vissa fall görs andra undersökningar, såsom ultraljud från i tarmen via gastroskopi, magnetkameraundersökning av gallgångar eller endoskopisk undersökning. Vid endoskopi förs ett böjligt slangformat instrument genom munnen och ner i magsäcken och tarmen. När endoskopi används för att undersöka gallgångarna kallas det för ERCP som står för endoskopisk retrograd kolangiopankreatikografi (se nedan).

Behandling

Om gallstenar upptäcks av en slump, till exempel vid en undersökning för ett annat tillstånd, och inte orsakar smärta behövs ingen behandling.

Avsikten med behandlingen är att förebygga (undvika alltför stora måltider och gå ner i vikt om man är överviktig) och behandla anfall (med hjälp av inflammationshämmande och kramplösande läkemedel). Ibland ges rådet att undvika fettrik mat men det finns inga belägg för att detta leder till färre gallstensanfall.

Vid upprepade anfall med gallstenssmärtor och allvarligare komplikationer så som ovan beskrivet rekommenderas ofta kirurgisk behandling där hela gallblåsan opereras bort med titthålskirurgi, här avlägsnas gallblåsan med gallstenar via små öppningar i bukväggen.

Om gallstenarna har runnit ner till gallgångarna kan man bli tvungen att sota gallgången med en teknik som kallas för ERCP, vid denna undersökning får man tillträde till gallgången via ett rör med kamera som förs in genom munnen, via matstrupen, magsäcken och ned i tolvfingertarmen. Det kan vara aktuellt att göra en sådan undersökning före/under en operation men det kan också göras som enda behandling.

Man klarar sig utmärkt utan gallblåsa, den fungerar mest som en reservoar för gallan och efter operationen fortsätter gallan att produceras i levern och rinner ner till tarmen som vanligt men utan att dessförinnan lagras i gallblåsan.

Läkemedel

Vid smärtsamma gallstenssymtom kan olika läkemedel användas för att dämpa smärtan. Inflammationshämmande läkemedel, så kallade NSAID, är vanligen förstahandsvalet. I vissa fall kan man ge opiater som oxykontin och morfin. Illamående kan behandlas genom att ge läkemedlet metoklopramid.

Kirurgi

Titthålskirurgin görs i narkos och här använder man sig av 4 rör som förs in i buken via små öppningar i bukväggen, ingreppet görs normalt sätt i dagkirurgi vilket innebär att du kommer fastande på morgonen/tidig eftermiddag och kan gå hem några timmar efter operationen. I sällsynta fall (1-5%) måste operationen göras om till ett öppet ingrepp via ett snitt under höger revbensbåge vilket var vanligt förr i tiden. Vid operationen görs ofta en röntgenundersökning av gallgången för att utesluta stenar i systemet, om man skulle finna en sten vid undersökningen går man vidare och tar ut denna med hjälp av ERCP som ovan beskrivet.

Det är vanligt att man upplever någon form av smärta/obehag efter operationen och du får med dig smärtstillande läkemedel när du skrivs ut. En veckas sjukskrivning räcker för många, några klarar sig med mindre och andra behöver upp till två veckor. En del får smärtor upp i skuldrorna i två till tre dagar på grund av kvarvarande gas i buken under mellangärdet.

All kirurgi är besläktad med komplikationer och detta är en verklig risk till alla ingrepp som utförs, därför vill man inte operera i onödan. Den viktigaste risken vid operationen i det här fallet är skada på gallgången (0.6-0.8%), därefter blödning (ca 2%), kvarvarande/oupptäckt sten i gallgången (ca 2%) och slutligen sårinfektioner (6-7%).

Normalt sätt går allt bra och 85-90% av patienterna upplever fullständig återhämtning och smärtfrihet. Hos ett fåtal kvarstår symptomen oförändrade och detta tyder på att gallstenarna inte var orsaken till de aktuella smärtorna. Några patienter får diarréer och magsmärtor vid stort intag av fett och en del kommer att ha ihållande diarré som i de flesta fall avtar efter ett par månader, detta beror på att gallan som nu utsöndras ständigt kan irritera tarmens funktion. Rutinmässig kontroll anses inte vara nödvändigt om du har fått god information före ingreppet.

Prognos

Personer som har gallstenar som är besvärsfria har endast en liten risk för att få besvär i framtiden. Ungefär en av hundra personer av de som inte har besvär får gallstensbesvär för varje år som går.

När gallsten har börjat ge symtom, finns stor risk för nya perioder med besvär. Det kan också leda till olika former av komplikationer:

  • Inflammation i gallblåsan (kolecystit).
  • Gallansamling med gulsot.
  • Inflammation i bukspottkörteln.
  • Infektion av gallgången.

Risken för sådana komplikationer är ungefär en till två på hundra personer för varje år som går. Risken för återkommande besvär och komplikationer minskar betydligt om gallblåsan opereras bort.

Länk till information om röntgenundersökningar och strålning:
https://www.1177.se/fragor–svar/nationellt/behandling–hjalpmedel/ar-det-farligt-att-rontgas/

Cookies

Nödvändiga Cookies
Alltid på

Dessa cookies är nödvändiga för att våra tjänster ska fungera, och går inte att stänga av. Det rör sig bl.a. om cookies som sparar dina val, din varukorg när du handlar eller annan data som behöver sparas mellan sidladdningar. Inga personuppgifter sparas.

Prestandacookies

Dessa cookies gör att vi kan mäta trafik och räkna besökare och få information om hur besökare använder vår webbplats. All information som samlas in genom dessa cookies är anonym. Om du inte tillåter dessa cookies fungerar inte tjänsten som det är tänkt.

cookies